4.Tyngdkraft

Jag har då använt mig utav 3 mjölk paket med olika vikt. Den ena mjölk paketen innehöll grus, den andra mjölkpaketet innehöll mossa och den tredje mjölkpaketet innehöll pinnar.

Jag fyllde halva mjölkpaketen med de olika sakerna. Här i videon kan ni se vad som hände när jag släppte olika tunga mjölkpaket från samma höjd. 

Mjölkpaketet till vänster innehöll pinnar, den i mitten mossa och den till höger grus.

Mjölkpaketen faller pågrund utav tyngdkraften, dvs det som verkar mellan två föremål med massa. Det ena föremålet är mjölkpaketet och den andra är jordens tyngdkraft samt massan ( objektets materieinnehåll). Eftersom att massan var olika i varje mjölkpaket så påverkade det tyngdkraften i varje mjölkpaket. Desto större massa ett föremål har desto större tyngdkraft utsätts det för. Exempelvis som vi ser på mjölkpaketet i mitten som innehåller mossa, mossa väger ju inte alls mycket så det föll inte lika snabbt som mjölkpaketet med grus, då mjölkpaketet hade större massa än mjölkpaketet med mossa och pinnar. Samt mjölkpaketet till höger som innehöll pinnar föll ju långsammare än mjölkpaketet med grus men snabbare än mjölkpaketet med mossa och det beror på att pinnarna innehåller mer massa än mossa men mindre massa än grus. Eftersom grus har högre densitet än mossa och pinnar så föll det snabbare dvs att det väger mer. Ett föremål med hög densitet är mer kompakt alltså att mer massa trängs på samma volym vilket gör att det väger mer.

4. Undervisa mha av generalisering, variation och kontrast!

Material: Försök plocka in några grankvistar och några tallkvistar. 

"Lära några förskolebarn att skilja gran från tall genom att titta på trädets kvistar.  Hur går du tillväga?"

Undervisning 

För att öka barnens förståelse för den variation av detaljer som finns bland naturens organismer (till och med bland träd!) så går denna aktivitet ut på att differentiera mellan trädsorterna gran och tall. Detta genom att erbjuda ett urval av delar från de två träden för att sedan gemensamt sortera vad som hör ihop med vilket träd. Detta för att se de likheterna, men även olikheter som finns mellan dessa två olika träd. Tallar och granar kan utan närmare undersökning framstå som ganska snarlika, dock med aktiviteter likt denna kan det uppmärksammas hur exempelvis granen har kortare barr som sitter tätt bredvid varandra medans tallen har långa barr där de sitter i täta sektioner. Barnen kan även upptäcka hur de skiljer sig åt vad gäller färg, hur granens barr har en mer klargrön färg medan tallens barrar går mer åt det mörkare kulören. 

Tall

Gran

 

Uppföljning

Som en vidareutveckling på detta undervisningstillfälle hade kunnat vara att ge barnen uppdrag att exempelvis sätta samman beståndsdelarna av träden med träden i skogen. Att para ihop granbarr med en gran och jämföra. Detta skulle kunna bidra till att skapa en helhetsbild över de olika aspekter som utgör naturens olika organismer.

Gran

En tall bakom en gran, vars gren sträcker sig igenom granen

Tall

Luftmotstånd

I detta experiment skulle jag undersöka ett pappers luftmotstånd genom att släppa ner det i olika riktningar:

När någonting glider mot luftens partiklar bildas det friktion som kallas luftmotstånd. Luftmotstånd är en typ av kraft som motarbetar ett föremåls rörelse i luften. Luftens molekyler tar upp föremålets rörelseenergi. Det som påverkar luftmotståndet är föremålets form, ytmaterial och hastighet samt luftens densitet. Luftmotstånd kan endast märkas på lätta föremål som exempelvis ett papper för att atomerna i luften har en väldigt svag lyftkraft. När tyngre föremål åker ner genom luften finns det också luftmotstånd, men det märks inte på samma sätt. När ett föremål rör sig med hög hastighet genom luften är luftmotståndet stort, medan ett föremål som glider sakta genom luften har ett litet luftmotstånd.

Vinbergssnäckans livscykel

En livscykel kan vi beskriva kortfattat som de olika stadier en svartvinbergssnäcka lever, med fokus på dess reproduktion. Startar med födelse och avslutas med reproduktion. Jag har inte kommit så långt med mina snäckor här hemma utan har bara kunnat dokumentera när två snäckor har parat sig, men förhoppningsvis så får vi uppleva hela livscykeln innan denna kurs är slut.

6. Balans

Prova: Ställ er vid en vägg med hälarna mot. Be en kompis lägga en penna framför er (eller rigga själv innan du ställer dig på plats). Försök plocka upp pennan.

Fundera och förklara: Varför kan du inte plocka upp pennan utan att ramla? Försök förklara med hjälp av begreppen stödyta och tyngdpunkt.

Jag kan inte plocka upp pennan för att min tyngdkraft var inte är centrerad över mina fötter. Min tyngdpunkt ”vandrade” till huvudet som skapade en ojämn fördelning av min massa, vilket orsakade att jag ramlade framåt.

Prova: Gör papperscylindrar av olika höjd och tjocklek (se bild). De smalaste kan göras med hjälp av att rulla pappret runt en penna. Vilka står stadigt och vilka är svåra att få att hålla balansen?

Fundera och förklara: Vilka parametrar påverkar hur stadigt cylindrarna står? Vad händer när de ”tappar balansen”? Försök förklara med hjälp av begreppen tyngdpunkt och stödyta.

De breda cylindrar kan stå pga. av att deras stödyta (botten) är mycket större än den smala cylindern. Tyngdpunkten är centrerad över cylinderns stödyta, vilket bidrar till en stadigare balans för de två breda cylindern. Men den långa och smala cylindern har en mindre stödyta och tyngdpunkten är inte centrerad över stödytan, den hamnar mer åt toppen vilket orsakar en ojämn fördelning av cylinderns massa som bidrar till att den "tappar" balansen. 

Aktivitet på förskolan

·        Hur göra en mer upplevelsebetonad aktivitet?

jag hade demonstrerat liknande aktivitet "plocka upp pennan" och låta barnen försöka göra likadant och sedan reflekterat tillsammans varför kan vi inte plocka upp pennan? Hur ska vi stå för att kunna plocka upp pennan? Detta för att se barnens erfarenheter om balans och låta dem styra undervisningen utefter deras tankar.  

·        Hur göra ett mer systematiskt undersökande?

Ett mer systematisk undersökande kan göras genom exempelvis undersöka hur en kotte kan stå upp utan att falla ned. Varför kan vi stå upp? vad är det vi har som inte kotten har? Och förhoppningsvis lägga till olika föremål som ska bidra till att kotten ska stå upp, såsom fötter. 

·        Hur kan era förslag på aktiviteter anpassas för de lite äldre respektive de lite yngre barnen?

Att konstruera om en kotte så att den kan stå rät upp kan vara svårare att utföra för de yngre barnen. Men de skulle kunna ha olika föremål framför sig och utforska vilja som kan stå upp respektive falla ned. Exempel en bok, en kloss, en pinne med flera. 

Energiomvandling och krafter i en slangbella

I denna uppgift för att visa på olika energiomvandlingar och krafter användes det en slangbella med olika gummiband som bilderna visar här nedanför.

Kan börja med vilka energiomvandlingar vi stöter på

När gummibandet spänns med våra muskler så är det en kemisk energi som omvandlas till lägesenergi i gummibandet som i sin tur blir till rörelseenergi i gummibandet och föremålet vi skjuter i väg, i detta fall en papperstuss. I fall tussen träffar något så bildas det även rörelseenergi i det föremålet. I testet så användes ett gummiband och ett nylonband, som är olika spända. Hypotesen var att papperstussen skulle skjutas längst med ett spänt nylonband, då nylonbandet är bredare än gummibandet som användes. Detta visade sig också stämma bra. Ett löst gummiband har lägre lägesenergi och flyger därför kort. I ett spännt gummiband blir det högre lägesenergi som då gör att tussen flyger längre.

I dessa energiomvandlingar bildas det värme och visst ljud, ljud är förtätningar eller förtunningar i partiklar.  

Vilka krafter stöter vi då på när vi leker med en slangbella?

Gummibandet spänns med hjälp av din muskelkraft. När du skjuter iväg tussen påverkas den av tyngdkraften som drar den nedåt och även av luftmotstånd. När tussen slår i golvet så påverkar den golvet med en kraft. Hade vi i stället skjutit en sten på en sandstrand hade vi sett den kraften i att sanden hade blivit deformerad, en grop i sanden. Här är det rörelseenergi som ger upphov till en kraft.

3. Fånga upp & rikta ljud

Jag tog hjälp utav min 11 åriga lilla syster vid denna laboration och vi provade först att kupa händerna runt öronen och viska till varandra samt utan händerna runt öronen. Våran teori var att när vi riktade öronen med hjälp av händerna mot där ljudet kom så studsade händerna bort de andra ljudvågorna bakifrån då vi riktade händerna framåt. Och då fångade öronen de ljud som händerna riktade sig åt lättare. 

Vi testade även att vika på öronmusslan, som är den yttersta delen utav örat och viska till varandra med då hörde vi inget. Det beror på att öronmusslan fungerar som en parabol och där fångas ljudvågorna in till hörselgången. Och ljudet kommer alltid från en ljudkälla, luften är en osynlig gaser och består av små molekyler, och de molekyler som börjar röra sig kallar vi ljudvågor. 

Och när vi testade med samma metod fast med munnen, dvs lägga händerna som en tratt kring munnen och prata samt testa utan så ansåg vi att ljudstyrkan ändrades. När vi testade utan att lägga händerna runt munnen som en tratt så blev det ett svagt ljud, dvs att det lät lite och tyst då vi viskade till varandra. Men när vi viskade igen fast med händerna som en tratt runt munnen så ansåg vi att det blev ett högt ljud då vi kände att luften vibrerade snabbare. Och vi tror att det beror på att vi formar ljudet med hjälp av händerna och då stärks ljudstyrkan då ljudet samlas åt ett håll och inte åt alla riktningar.