Uttröttning av luktsinnet

Jag tog hjälp av min lillasyster då vi båda skulle testa och se om det gick att trötta ut sitt luktsinne.

Vi använde oss av en burk med kanel en burk med vaniljsocker och en burk med blandning av kanel och vaniljsocker.

Jag bad min syster först lukta på burken med kanel länge sedan lukta på blandningen och när hon luktade på blandningen så kände hon ingen lukt alls. När jag testade det så hände samma sak och jag kände ingen lukt alls när jag luktade på blandningen efteråt. Anledningen till att det hände tror jag är för att när luktsinnet utsätts för samma lukt en längre tid kommer det efter en stund tröttas ut och till slut känner man inte av den lukten mer. Det kan jag känna igen när man tex har varit i ett rum eller känner en speciell doft under en längre tid så vänjer man sig med den doften så att man själv inte känner av det längre. 

Uppdatering!

Frågor som ska förklara händelseförloppet från dag ett till dag sjutton.

Vad behöver växten för att leva?

Varför har detta inte tagit slut?

Tror ni burken har blivit tyngre sedan kursstarten?

Dag ett

Kan växten bli hur stor som helst? 

Växter behöver olika element för att kunna leva, speciellt i en sluten burk! Växter behöver koldioxid, solenergi, och vatten för att kunna leva. Solenergi kommer från solens strålar. Koldioxid är en gasform som innehåller bl.a. kolatomer, produceras av mikroorganismer (bakterier) som finns i jorden. Till skillnad från koldioxid så nyproduceras inte vatten, utan de befinner sig i ett eget kretslopp. Vattnet tillkom i burken dels via den fuktiga jorden, men även via växterna. Växternas rötter suger upp vattnet från jorden, som ”cirkulerar” i växten tills den avdunstar, varav vattenångan (mhp av värme av solstrålarna) stiger upp mot burkens insida som medför att vattnet kondenseras. Vattendropparna blir till slut så pass tunga att de faller sedan ned till jorden som tas upp via rötterna, och så fortsätter vattnets kretslopp.                                                                                                                                                                                                                                 

Dag sjutton

Dag sjutton

Med hjälp av växternas klorofyll (bladgrönt), suger de upp vatten, ljusenergi och koldioxid som sedan omvandlas till kemisk energi, dvs kolhydrater, socker (glukos) och syre, som får växterna att växa. Reaktion som har beskrivits kallas även för fotosyntes. 
Växterna tillväxt begränsas förmodligen av glasburkens väggar, dock framkommer det en viss osäkerhet om växterna klarar av att bryta sig igenom locket som består av plastfolie.



Denna process är en cirkulation, då atomerna och molekylerna försvinner inte utan de omvandlas och omfördelas, vilket sker med hjälp utav nedbrytningsprocessen. Med detta i åtanken är burken förmodligen samma i vikt, dvs massa som den var vid dag ett.

Samverkan mellan smak och luktsinne

Samverkan mellan smak och luktsinne

Jag lät min nioåriga son agera som min testperson i ett experiment där han fick smaka på sex olika livsmedel utan att se och hålla för näsa. De livsmedel han fick smaka på var: Potatis, morot, sötpotatis, grönt äpple, gurka och mango. I den ordningen fick han smaka och därefter gissa på vad det var han fick i sin mun. Med vår näsa registreras doften av det vi äter om vi tar bort doften från det vi äter genom att hålla för näsa kan munnen endast registrera fem smaker så som sött, salt, beskt, surt och umami. Min son gissade på att potatisen var en morot, men när moroten kom så var även detta en morot så även sötpotatisen gissade han på morot. På de resterande gissade han rätt. Han blev väldigt förvånad själv över att alla de första smakade ungefär den samma.

Hur dricker en tulpan?

I förskolan kan vi mycket väl få frågan hur växter dricker vatten. I stället för att berätta så skulle vi kunna gå ut och leta efter olika sorters växter och se ifall alla dricker på samma sätt.

Skulle en växt överleva ifall vi kontinuerligt vattnar växten som ligger på et fat med en blomspruta?

Om vi sätter en växt upp och ner, klara den sig då?

Vad händer om vi blandar i karamellfärg?

Senare undersöka och fundera på vad som händer när växten får färgat vatten, kan vi se hur vattnet rör sig i blomman? Varför följer inte färgen med vattnet när det förångas?

Här har jag gjort experimentet med hjälp av vita tulpaner och röd karamellfärg.

I vår kurslitteratur så står det att växter vissnar utan vatten. Men hur dricker då tulpanen sitt röda vatten? Jo för att förstå hur vattnet transporteras i en växt kan det vara bra att tänka på vattenmolekylens polära egenskaper, polära ämnen dras till varandra. På insidan av växtens kärl finns det cellulosamolekyler som också är polära. Vi kan tänka oss stammen som ett rep där vattnet klättrar upp till bladen. Det som får vattnet att stiga upp i växten är dels pga avdunstningen av vattnet från bladen och även skillnader i koncentration av lösta ämnen, främst socker. När en vattenmolekyl avdunstar från bladet kommer en annan vattenmolekyl ta dess plats. Karamellfärgen kan inte avdunsta från växten och kommer därför att stanna kvar i bladet. Detta är ett enkelt och roligt sätt att visa för barn hur en växt dricker.

4.Tyngdkraft

Jag har då använt mig utav 3 mjölk paket med olika vikt. Den ena mjölk paketen innehöll grus, den andra mjölkpaketet innehöll mossa och den tredje mjölkpaketet innehöll pinnar.

Jag fyllde halva mjölkpaketen med de olika sakerna. Här i videon kan ni se vad som hände när jag släppte olika tunga mjölkpaket från samma höjd. 

Mjölkpaketet till vänster innehöll pinnar, den i mitten mossa och den till höger grus.

Mjölkpaketen faller pågrund utav tyngdkraften, dvs det som verkar mellan två föremål med massa. Det ena föremålet är mjölkpaketet och den andra är jordens tyngdkraft samt massan ( objektets materieinnehåll). Eftersom att massan var olika i varje mjölkpaket så påverkade det tyngdkraften i varje mjölkpaket. Desto större massa ett föremål har desto större tyngdkraft utsätts det för. Exempelvis som vi ser på mjölkpaketet i mitten som innehåller mossa, mossa väger ju inte alls mycket så det föll inte lika snabbt som mjölkpaketet med grus, då mjölkpaketet hade större massa än mjölkpaketet med mossa och pinnar. Samt mjölkpaketet till höger som innehöll pinnar föll ju långsammare än mjölkpaketet med grus men snabbare än mjölkpaketet med mossa och det beror på att pinnarna innehåller mer massa än mossa men mindre massa än grus. Eftersom grus har högre densitet än mossa och pinnar så föll det snabbare dvs att det väger mer. Ett föremål med hög densitet är mer kompakt alltså att mer massa trängs på samma volym vilket gör att det väger mer.

4. Undervisa mha av generalisering, variation och kontrast!

Material: Försök plocka in några grankvistar och några tallkvistar. 

"Lära några förskolebarn att skilja gran från tall genom att titta på trädets kvistar.  Hur går du tillväga?"

Undervisning 

För att öka barnens förståelse för den variation av detaljer som finns bland naturens organismer (till och med bland träd!) så går denna aktivitet ut på att differentiera mellan trädsorterna gran och tall. Detta genom att erbjuda ett urval av delar från de två träden för att sedan gemensamt sortera vad som hör ihop med vilket träd. Detta för att se de likheterna, men även olikheter som finns mellan dessa två olika träd. Tallar och granar kan utan närmare undersökning framstå som ganska snarlika, dock med aktiviteter likt denna kan det uppmärksammas hur exempelvis granen har kortare barr som sitter tätt bredvid varandra medans tallen har långa barr där de sitter i täta sektioner. Barnen kan även upptäcka hur de skiljer sig åt vad gäller färg, hur granens barr har en mer klargrön färg medan tallens barrar går mer åt det mörkare kulören. 

Tall

Gran

 

Uppföljning

Som en vidareutveckling på detta undervisningstillfälle hade kunnat vara att ge barnen uppdrag att exempelvis sätta samman beståndsdelarna av träden med träden i skogen. Att para ihop granbarr med en gran och jämföra. Detta skulle kunna bidra till att skapa en helhetsbild över de olika aspekter som utgör naturens olika organismer.

Gran

En tall bakom en gran, vars gren sträcker sig igenom granen

Tall

Luftmotstånd

I detta experiment skulle jag undersöka ett pappers luftmotstånd genom att släppa ner det i olika riktningar:

När någonting glider mot luftens partiklar bildas det friktion som kallas luftmotstånd. Luftmotstånd är en typ av kraft som motarbetar ett föremåls rörelse i luften. Luftens molekyler tar upp föremålets rörelseenergi. Det som påverkar luftmotståndet är föremålets form, ytmaterial och hastighet samt luftens densitet. Luftmotstånd kan endast märkas på lätta föremål som exempelvis ett papper för att atomerna i luften har en väldigt svag lyftkraft. När tyngre föremål åker ner genom luften finns det också luftmotstånd, men det märks inte på samma sätt. När ett föremål rör sig med hög hastighet genom luften är luftmotståndet stort, medan ett föremål som glider sakta genom luften har ett litet luftmotstånd.

Vinbergssnäckans livscykel

En livscykel kan vi beskriva kortfattat som de olika stadier en svartvinbergssnäcka lever, med fokus på dess reproduktion. Startar med födelse och avslutas med reproduktion. Jag har inte kommit så långt med mina snäckor här hemma utan har bara kunnat dokumentera när två snäckor har parat sig, men förhoppningsvis så får vi uppleva hela livscykeln innan denna kurs är slut.

6. Balans

Prova: Ställ er vid en vägg med hälarna mot. Be en kompis lägga en penna framför er (eller rigga själv innan du ställer dig på plats). Försök plocka upp pennan.

Fundera och förklara: Varför kan du inte plocka upp pennan utan att ramla? Försök förklara med hjälp av begreppen stödyta och tyngdpunkt.

Jag kan inte plocka upp pennan för att min tyngdkraft var inte är centrerad över mina fötter. Min tyngdpunkt ”vandrade” till huvudet som skapade en ojämn fördelning av min massa, vilket orsakade att jag ramlade framåt.

Prova: Gör papperscylindrar av olika höjd och tjocklek (se bild). De smalaste kan göras med hjälp av att rulla pappret runt en penna. Vilka står stadigt och vilka är svåra att få att hålla balansen?

Fundera och förklara: Vilka parametrar påverkar hur stadigt cylindrarna står? Vad händer när de ”tappar balansen”? Försök förklara med hjälp av begreppen tyngdpunkt och stödyta.

De breda cylindrar kan stå pga. av att deras stödyta (botten) är mycket större än den smala cylindern. Tyngdpunkten är centrerad över cylinderns stödyta, vilket bidrar till en stadigare balans för de två breda cylindern. Men den långa och smala cylindern har en mindre stödyta och tyngdpunkten är inte centrerad över stödytan, den hamnar mer åt toppen vilket orsakar en ojämn fördelning av cylinderns massa som bidrar till att den "tappar" balansen. 

Aktivitet på förskolan

·        Hur göra en mer upplevelsebetonad aktivitet?

jag hade demonstrerat liknande aktivitet "plocka upp pennan" och låta barnen försöka göra likadant och sedan reflekterat tillsammans varför kan vi inte plocka upp pennan? Hur ska vi stå för att kunna plocka upp pennan? Detta för att se barnens erfarenheter om balans och låta dem styra undervisningen utefter deras tankar.  

·        Hur göra ett mer systematiskt undersökande?

Ett mer systematisk undersökande kan göras genom exempelvis undersöka hur en kotte kan stå upp utan att falla ned. Varför kan vi stå upp? vad är det vi har som inte kotten har? Och förhoppningsvis lägga till olika föremål som ska bidra till att kotten ska stå upp, såsom fötter. 

·        Hur kan era förslag på aktiviteter anpassas för de lite äldre respektive de lite yngre barnen?

Att konstruera om en kotte så att den kan stå rät upp kan vara svårare att utföra för de yngre barnen. Men de skulle kunna ha olika föremål framför sig och utforska vilja som kan stå upp respektive falla ned. Exempel en bok, en kloss, en pinne med flera. 

Energiomvandling och krafter i en slangbella

I denna uppgift för att visa på olika energiomvandlingar och krafter användes det en slangbella med olika gummiband som bilderna visar här nedanför.

Kan börja med vilka energiomvandlingar vi stöter på

När gummibandet spänns med våra muskler så är det en kemisk energi som omvandlas till lägesenergi i gummibandet som i sin tur blir till rörelseenergi i gummibandet och föremålet vi skjuter i väg, i detta fall en papperstuss. I fall tussen träffar något så bildas det även rörelseenergi i det föremålet. I testet så användes ett gummiband och ett nylonband, som är olika spända. Hypotesen var att papperstussen skulle skjutas längst med ett spänt nylonband, då nylonbandet är bredare än gummibandet som användes. Detta visade sig också stämma bra. Ett löst gummiband har lägre lägesenergi och flyger därför kort. I ett spännt gummiband blir det högre lägesenergi som då gör att tussen flyger längre.

I dessa energiomvandlingar bildas det värme och visst ljud, ljud är förtätningar eller förtunningar i partiklar.  

Vilka krafter stöter vi då på när vi leker med en slangbella?

Gummibandet spänns med hjälp av din muskelkraft. När du skjuter iväg tussen påverkas den av tyngdkraften som drar den nedåt och även av luftmotstånd. När tussen slår i golvet så påverkar den golvet med en kraft. Hade vi i stället skjutit en sten på en sandstrand hade vi sett den kraften i att sanden hade blivit deformerad, en grop i sanden. Här är det rörelseenergi som ger upphov till en kraft.

3. Fånga upp & rikta ljud

Jag tog hjälp utav min 11 åriga lilla syster vid denna laboration och vi provade först att kupa händerna runt öronen och viska till varandra samt utan händerna runt öronen. Våran teori var att när vi riktade öronen med hjälp av händerna mot där ljudet kom så studsade händerna bort de andra ljudvågorna bakifrån då vi riktade händerna framåt. Och då fångade öronen de ljud som händerna riktade sig åt lättare. 

Vi testade även att vika på öronmusslan, som är den yttersta delen utav örat och viska till varandra med då hörde vi inget. Det beror på att öronmusslan fungerar som en parabol och där fångas ljudvågorna in till hörselgången. Och ljudet kommer alltid från en ljudkälla, luften är en osynlig gaser och består av små molekyler, och de molekyler som börjar röra sig kallar vi ljudvågor. 

Och när vi testade med samma metod fast med munnen, dvs lägga händerna som en tratt kring munnen och prata samt testa utan så ansåg vi att ljudstyrkan ändrades. När vi testade utan att lägga händerna runt munnen som en tratt så blev det ett svagt ljud, dvs att det lät lite och tyst då vi viskade till varandra. Men när vi viskade igen fast med händerna som en tratt runt munnen så ansåg vi att det blev ett högt ljud då vi kände att luften vibrerade snabbare. Och vi tror att det beror på att vi formar ljudet med hjälp av händerna och då stärks ljudstyrkan då ljudet samlas åt ett håll och inte åt alla riktningar.

Färg, material och temperatur

I detta experiment skulle jag undersöka hur färg och material påverkar olika föremåls temperatur. Tidigt på morgon la jag in en träbit, en frigolitbit och ett metallock i frysen. Efter ca 10 timmar togs föremålen ut och jag blev rätt så förvånad över resultatet. Bilden nedanför har jag rangordnat föremålen från varmast till kallast (Vänster till höger).

Det jag blev förvånad över var att frigolitbitens temperatur näst intill kändes densamma som när jag la in den i frysen. Det kallaste föremålet var som bilden visar, metallocket. I jämförelse med metallocket var träbiten endast kändes lite kall. Jag ska förtydliga att det föremålen kändes olika kalla. Just metall har väldigt hög värmeledningsförmåga, vilket gör att när jag kände på metallocket så ledde materialet bort värmen från min hand väldigt snabbt och därför gör att det känns kallare än de övriga materialen. Frigolit har en låg värmeledningsförmåga och känns inte lika kallt för att materialet leder bort värmen sakta när man tar på det. Så materialen känns olika kalla men har i själva verket samma temperatur.

Under dagen var jag ute för att undersöka hur olika objekts färger påverkar deras temperatur. Jag kände på båda ljusa och mörka objekt som skyltar, stolpar, bänkar och olika slags tyg. Bilderna nedan visar ett fåtal av de objekt jag kände på:

                                                           
                                                                  En svart tröja

En vit huspåle

Svart hundpäls

Jag märkte att de objekten som hade mörkare färg oftast var varmare. Min hypotes är att de mörkare objekten är varmare för att mörka ytor absorberar mer värme.

Blanda färger

Blanda färger.I den första filmen här har jag gjort ett subtraktiv färgblandning. Jag har spelat in i stop motion, alltså där jag tar ett kort i taget som senare spelas upp snabbt för att se ut som en film. 

Vid subtraktiv färgblandning får man fram olika färger genom att förändra ljusstrålningens kvantitet och våglängdssammansättning. Vid blandning av olika pigment för att få önskad kulör. Ju större mängd av ljuset som absorberas desto mörkare är den färg vi uppfattar, och i teorin kan man åstadkomma svart genom blandning av tre pigment (Blå, gul och rosa/magneta). 

I den här filmen använde jag mig också av stop motion, för att det är så roligt. Jag försökte mig på att göra en färgsnurra med snöre men det gick inte så bra. Jag använde mig därför av en borrmaskin till sist. När jag använder mig av borrmaskinen så kan vi se att färgerna blir typ orange, fast det jag ville åstadkomma var färgen vit. Jag vet inte om det har med nyanserna på färgerna att göra eller att när jag filmar så tar kameran 12 eller 24 bilder per sekund och då inte uppfattar det vita, som möjligen ögat hade gjort. Vid en sån här färgsnurra så kallas det för additiv färgblandning. Färg består av ljus med olika våglängd. Våglängden bestämmer hur vi uppfattar den. D.v.s. "vilken" färg vi ser. Enkelt kan man kanske säga att all färg egentligen är färgat ljus.

Additiv färgblandning fungerar som namnet antyder genom att addera färger (ljus) till varandra. Om man adderar alla synliga färger på detta sätt så får man vitt.

Så fungerar örat

Örat är ett av våra mest väsentliga organ då det utgör ett utav våra fem sinnen som hjälper oss att orientera oss i omgivningen, nämligen hörseln. Här kommer en konkret förklaring om örats funktion och uppbyggnad. 

Örat kan beskrivas som en ”portal” som transporterar ljud som finns runt omkring, hela vägen upp till vår hjärna som ”översätter” ljuden, alltså som gör att vi ”hör” ljuden. Men för att denna ”portal” ska fungera så är den uppbyggd i tre delar. Den del vi se kan se kallas för ytterörat, och inuti örat finns det en hörselgång som kallas för trumhinnan. Den är som en tunn vägg som tar emot ljud och transporterar det vidare till mellanörat, som är den andra delen av örats utformning. I denna del finns det tre små hörselben som för ljudet vidare genom en öppning till den sista delen, innerörat som ligger nära inpå hjärnan. Ljudet transporteras in till innerörat vidare till en hörselsnäcka. Där finns det små tunnar hår, kallas för hårceller som tar emot information om ljud som transporterar vidare ljudet till hjärnan.

Uppdatering blåbärsris

Min hypotes kring blåbärsrisetsknoppar var att  blommor och blad inte skulle växa, eftersom att min tanke var att det krävs jord, sol och vatten. Men eftersom att man enbart skulle ha vatten och sol så blev det spännande och se ifall det skulle växa.

Som vi ser på bilden här så växte inte något ut från blåbärsrisets knoppar, det kan ha varit så att något gick fel från början. Jag hade lagt båbärsriset i jord från början men efter en dag så la jag det i vatten, det kan ha varit det som påverkade det också.

Uppdatering av vinbergssnäckorna.

Nu har alla tre vinbergssnäckorna vaknat. I deras terrarium var det från början gladpack med massa små hål i, men på något obegripligt sätt så lyckades de rymma hela tre gånger så de fick flytta in i ett nytt terrarium som är en lufttät låda från IKEA som det borrades massa hål i. I terrariet så har de en skål med vatten och det läggs i mer mat varje dag. Mat som testats för att se vad de föredrar är isbergssallad, vitkål, morot, gurka och havregryn men det är bara isbergssalladen de har ätits av. För att snäckorna ska vara aktiva och inte gömma sig i sitt skal har de fått duscha varje dag med hjälp av en blomspruta. De bajsar väldigt mycket i lådan och på bilden ser vi en snäckbajs.

Dessa tas inte bort om de ligger i eller på jorden då detta innehåller mycket kalk som (om vi har tur), nykläckta snäckor lever av under sin första tid.
Vinbergssnäckor är hermafroditer, vilket innebär att de är en hona och hane samtidigt. Två vinbergssnäckor måste dock ändå para sig med varandra för att befruktas, till skillnad från mördarsniglar som också är hermafroditer men dessa kan befrukta sig själva utan en partner.
Här på bilden ser vi när två av våra snäckor parar sig och förhoppningsvis leder detta till små snäckbebisar. 

Sortera material

Denna övning gick ut på att sortera material. Min försöksperson som i detta fall var min käre sambo fick ha ögonbindel på sig medan han skulle gissa materialet på föremålen han fick i handen. På bilden nedan visas alla föremål som han fick gissa:

Socker
Salt
En träbit
En tidning
En gummianka
Mannagryn
En glasburk
En metallburk
En matlåda av plast

Allting förutom mannagrynen gissade han rätt på. Efteråt hjälpes vi åt att sortera materialet utifrån vad som har vart levande och inte. När vi var klara hade vi sorterat såhär:

Det som ligger till höger har inte vart levande och det åt vänster har vart levande. Vi lade först gummiankan och plastmatlådan hos de icke-levande föremålen, men efter att ha läst på om alla material så insåg vi att olja som gummi och plast oftast är tillverkat av, är gjort av gamla organiska material som har utsatts för tryck och värme under väldigt långt tid.

Om jag skulle göra en liknande övning med 3-åringar skulle jag förmodligen valt att ha mindre antal material, många föremål av samma material samt föremål som är gjort av material som de lätt kan känna igen. Exempelvis trä, metall, plast och glas!

Förbränning video

Förbränning

I videon över visas ett experiment om hur den kemiska reaktionen förbränning kan synliggöras. Två burkar i två olika storlekar placeras över varsitt ljus. Frågeställningen till experimentet var: vilket av ljusen kommer släckas först och varför?
Min hypotes var att ljuset under den mindre glasburken skulle släckas först pga av att det finns mindre syre i den burken till skillnad från den stora burken!

Om man skulle göra något liknande experiment med en grupp 5-åringar så är det nog viktigt att de har en grundläggande kunskap om förbränning sen innan. Att de exempelvis vet att ett ljus släcks om det inte får tillräckligt med syre. Man kan sedan göra mer avancerade experiment som utvecklar deras förståelse för att ett ljus inte endast behöver syre, utan även värme och bränsle för att brinna.

Ekosystem på burk/ Uppdatering!

Efter tre dygn kan vi tydligt se hur vattnet cirkulerar. Vattnet från växterna och jorden har avdunstat, varav vattenångan har stigit uppåt mot burkens insida som medför att vattnet kondenseras. Som tydligt kan ses på vattendropparna som har bildas på insidan av glaset. Till slut har vattendropparna  blivit så tunga att de har fallit ned till jorden  som vidare ger växterna den näring dem behöver. Detta är då en miniatyr av vattnets kretslopp, som ger en djupare förståelse för ett makroperspektiv. 

Reflektorn: Något som erhöll mitt fokus var växternas starka färg. De framstår mer i en starkare grön färg än tidigare, uppfattar ni samma sak? Kan detta beror på det slutna ekosystemet som bidrar en varmare atmosfär än vad som är utanför? 

Atomers rörelse i luft

I videon utförs det en undersökning för att se hur luft atomer rör sig när de kommer i kontakt med värme respektive kallt vatten. En ballong används för att visuellt om luften stannar kvar i flaskan eller om de förflyttar sig, dvs rör sig.

I videon häller jag först cirka 50 grader varmt vatten på flaskan, och därefter häller jag kallare vatten, ungefär 10 grader.

Vid kontakt av värme började atomerna röra på sig i större omfattning, dvs ut i ballongen som orsakade en expansion. När det kalla vattnet kylde ned flaskan, ledde det till att atomerna successivt dämpade sina rörelse, vilket medförde att dem majoriteten av luften reducerades tillbaka i flaskan.